Sinopsis kona-ba Lori provínsia Timor-Timur sai nasaun Independente

banner 120x600
225 Views

G-NEWS (DILI) — “Ha’u servisu iha ezérsitu durante tinan 36 plus tinan 4 edukasaun militár iha Akabri (Akademia Forsa Armada Repúblika Indonézia) Magelang ne’ebé agora hanaran Akademia Militar (Akmil). Iha períodu ne’ebá, ha’u servisu durante tinan 28 nu’udar soldadu ABRI, ne’ebé iha tempu ne’ebá kompostu husi soldadu sira husi TNI no Polri (Polísia Repúblika Indonézia), no tuirmai hahú husi tinan 2004 nu’udar soldadu TNI”.

Nu’udar kadete Akademia Militár Indonézia no soldadu ABRI, ha’u sente sorte tanba nasaun barak fiar ha’u atu envolve iha knaar operasionál militár oioin, tantu iha rai-laran no iha rai-li’ur. Ninia knaar doméstiku ne’ebé memorável liu mak hala’o operasaun oioin iha Timor Lorosa’e, ne’ebé dezde tinan 1976 sai nu’udar Provínsia Indonézia ba dala-27. Knaar iha Timor Lorosa’e partikularmente memorável tanba ne’e knaar militár ne’ebé frekuente no variadu tebes; hahú husi operasaun intelijénsia, operasaun kombate, operasaun teritoriál, operasaun seguransa, operasaun servisu komunitáriu to’o knaar serbisu. Husi pozisaun komandante pelotaun nu’udar lansa operasaun to’o pozisaun adjuntu governadór. Kna’ar militár ikus liu iha Timor Lorosa’e ne’ebé fó fiar ba ha’u maka lidera operasaun seguransa ba Prezidente Megawati bainhira nia tuir serimónia ba Timor Lorosa’e nia ukun-an hodi sai Repúblika Demokrátika Timor Leste (RDTL) iha Tasi Tolu, Dili iha loron 20 Maiu 2002.

banner 325x300

Esperiénsia impresionante barak hodi hala’o knaar sira. Livru ida-ne’e sei konta istória sira kona-ba buat sira ne’ebé ha’u esperiénsia diretamente iha períodu 1997-1999, ka ne’ebé ha’u hetan liuhosi relatóriu oioin ne’ebé ha’u simu.

Nu’udar introdusaun, tenke hateten katak iha tinan sira-ne’ebá ha’u hetan knaar ba pozisaun aas ida, ne’ebé tenke hatene akontesimentu hotu-hotu ne’ebé akontese iha Timor Lorosa’e, mak nu’udar Xefe Estadu Maior Korem (Kasrem) 164/ Wira Dharma (WD) , Sekretáriu Pesoál (Sespri) husi Kasum (Xefe Estadu-Maiór Jerál) ABRI konkorentemente Kasrem 164/WD, Adjuntu Komandante husi Korem (Wadanrem)’ 164/WD, Vise-Governadór husi Provínsia Timor Leste (konkorentemente Wadanrem 164/WD) no “foin lalais liu ” Adjuntu Komandante Forsa Tarefa Indonézia (ITFET) iha oin Timor Lorosa’e entrega ba reprezentante ONU iha Timor Lorosa’e.

Iha tinan 1997-1998, situasaun no kondisaun polítika no seguransa iha Indonézia marka ho manifestasaun sira ne’ebé lidera husi estudante sira hodi ezije reforma. Liuhusi reforma, estudante sira hein katak prátika korupsaun, koluzaun no nepotizmu (KKN) ne’ebé akontese iha administrasaun governu sentrál bele hakotu. Fulan rua hafoin eleisaun 1997 ne’ebé marka ho insatisfasaun popular barak, iha Jullu 1997 kuaze nasaun hotu-hotu iha Ázia Leste hetan impaktu husi krize finanseira ne’ebé fó impaktu maka’as ba Indonézia. Ida-ne’e koñesidu nu’udar krize monetária. Iha tempu ne’ebá valór rupiah hasoru moeda estranjeiru tun maka’as hosi média Rp 2,500 kada dolar amerikanu (Juñu 1997) ba Rp 13,500 kada dolar amerikanu (Janeiru 1998). Ida ne’e halo Indonesia nia tusan rai liur sai bo’ot liu tan no kompanhia barak mak bankrota. Ironia liu tan, iha kaos ekonomia Indonesia nia leet ne’ebé halo povu nia konfiansa ba Prezidente Soeharto nia lideransa tun, iha loron 11 Marsu 1998 MPR fó pose ba Soeharto nu’udar Prezidente Repúblika Indonézia ba dala hitu, akompaña husi B.J. Habibie hanesan vise-prezidente.

Atu fasil liu atu akompaña istória ne’ebé kontein iha livru ne’e, aprezenta liña tempu simples ida kona-ba akontesimentu prinsipál sira ne’ebé akontese iha prosesu Timor Lorosa’e sai nasaun independente hanesan tuir mai ne’e:

  1. Tuir revolta iha Maiu 1998 no okupasaun ba edifisiu DPR/MPR husi manifestante/estudante rihun ba rihun iha Palásiu Merdeka, Prezidente Soeharto rezigna-an nu’udar Prezidente Repúblika Indonézia iha 21 Maiu 1998. Pozisaun ne’e depois troka fali husi B.J. Habibie ne’ebé antes ne’e hala’o kna’ar nu’udar Vise Prezidente Repúblika Indonézia.
  2. Iha loron 27 Janeiru 1999 Prezidente B.J. Habibie husu ba sekretáriu jerál ONU Kofi Annan atu halo referendu ba rejiaun Timor Lorosa’e. Referendu ne’e sei fó ba povu rejiaun opsaun atu hili: hetan autonomia ne’ebé boot no luan liu iha ámbitu Estadu Unitáriu Repúblika Indonézia (NKRI) ka sai independente nu’udar estadu soberanu. Aleinde ne’e, ONU halo tuir pedidu B.J. nian. Habibie hala’o konversasaun lubuk ida ho governu Portugal hanesan autoridade kolonial anterior ba Timor Lorosa’e.
  3. Iha loron 5 Maiu 1999, hetan akordu ida entre Indonézia no Portugal atu konklui akordu referendu iha Timor Leste. Akordu ne’e koñesidu ho naran Akordu Nova Iorke ne’ebé tuir kedas ho formasaun Misaun Nasoins Unidas iha Timor Lorosa’e (UNAMET) hodi tau matan ba akordu entre Indonézia no Portugal iha prosesu ba diresaun referendu Timor Lorosa’e.
  4. Iha leet rejeisaun luan husi komunidade pró-autonomia *NK*RI ba realizasaun referendu no prezensa UNAMET nian, referendu iha Timar Leste hala’o nafatin iha loron 30 fulan Agostu tinan 1999, no rezultadu fó sai iha loron 4 fulan Setembru 1999. Hanesan rezultadu, 21.5% hosi populasaun vota ba oferta autonomia espesiál, no restu 78.5% hili independénsia.
  5. Rezultadu referendu ne’ebé maioria populasaun Timor Lorosa’e vota ba independénsia, halo grupu pro-autonomia sai hirus no hala’o asaun anarkia, ho forma sunu no trata aat rezidente sira ne’ebé la tama iha sira-nia grupu. Timar Leste iha kaos nia laran, no fluxu refujiadu sira nian ba Nusa Tenggara Leste (NTT) sai maka’as liután. Responde ba kondisaun hirak ne’e, Governu Indonézia deklara estadu Emerjénsia Militár iha Timor Lorosa’e husi 7-23 Setembru 1999.
  6. Iha 20 Setembru 1999 onda dahuluk Forsa Internasionál ba Timor Lorosa’e (INTERFET) tropas manutensaun pás ONU nian tun iha Aeroportu Dili.
  7. Iha 23 fulan-Setembru-3º fulan-Outubru 1999 Komandante ABRI forma unidade ITFET (Task Force Indonesia iha Timor Leste).
  8. Estatutu Timar Lorosa’e la’ós ona teritóriu Repúblika Indonézia nian determina hosi MPR iha 19 Outubru 1999 no iha 20 fulan-Outubru 1999 MPR fó pose ba Abdurahman Wahid (Gus Dur) nu’udar Prezidente Repúblika Indonézia.
  9. Iha 25 Outubru 1999 Konsellu Seguransa ONU forma UNTAET lidera husi Sergio Viera de Mello.
  10. Iha loron 3 fuan Outubru 1999 pesoál ABRI hotu-hotu no reprezentante Governu Indonézia entrega Timor Lorosa’e ba UNTAET no sai husi Timor Lorosa’e

Maibé, tanba limitasaun oioin, istória ne’ebé aprezenta iha livru ne’e konserteza labele deskreve ho kompletu akontesimentu hotu-hotu ne’ebé loloos akontese iha Timar Lorosa’e iha tempu ne’ebá. Maski nune’e, hein katak istória ne’e bele sai hanesan materiál aprendizajen ida ba ita hotu kona-ba saida mak akontese bainhira polítika polítika estadu nian iha implikasaun ba integridade teritoriál Repúblika Indonézia nian. Aleinde ida-ne’e iha istória balun, tanba konsiderasaun oioin no atu proteje ema ne’ebé iha interese nia privasidade, hakerek-na’in labele hatama unidade ABRI nia naran no ninia funsionáriu sira nia naran. Livru ne’e uza nafatin termu ABRI, la’ós TNI, tanba istória ne’ebé konta no hakerek livru ne’e akontese molok promulga Lei no. 34 husi 2004 kona-ba TNI.

Hanesan publikasaun ba ha’u nia livru sira uluk nian ne’ebé involve ema barak nia papél, livru ne’e mós bele publika tanba hetan asisténsia estraordinária husi maluk balun, inklui Maijor Jeneral TNI Farid Makruf, Pangdam V/Brawijaya ne’ebé ho fidelidade ajuda publika ha’u nia livru dezde nia sei nu’udar Tenente Koronél iha 2011. Tanba ne’e, ha’u aproveita oportunidade ida-ne’e atu hato’o ha’u nia agradesimentu kle’an.

Ha’u mós hato’o ha’u-nia agradesimentu kle’an ba TNI Jeneral (Reformadu) Dudung AR. no entrevistadór sira husi ISDS (Indonesia Strategic & Defense Study) Edna Caroline, Dwi Sasongko, no Erik Purnama Putra, TNI General (Ret.) AM. Hendropriyono, Jerál TNI (Reformadu) Wiranto, Prof. Dr. Makarim Wibisono, no Sra. Dewi Fortuna Anwar, ne’ebé konkorda atu sai fonte ba livru ida-ne’e.

Agradese no respeitu aas liu mos hato’o ba maluk soldadu sira hotu ne’ebé servisu hamutuk ho ha’u to’o loron ikus ABRI nia estadia iha Timor Lorosa’e. Hein katak saida mak ita esperiensia iha Timor Leste sei la repete tan iha rejiaun sira seluk iha Republika Indonesia nian.

Hato’o mós agradesimentu espesiál ba Jenerál TNI (Reformadu) Gatot Nurmantyo, Komandante TNI (2015-2017), no Komandante Barrajen IX/Udayana (2017-2018) Major Jenerál TNI (Reformadu) Dr. Komaruddin Simanjuntak, S.I.P., M.Sc. ne’ebe mak restaura ona TMP Baucau, Timor Lorosa’e.

Jakarta, 23 Maiu 2024.

Hakerek-na’in,

Lt. Gen. TNI (Ret.) J. Suryo Prabowo.

Fontes                  : PPSN.id

Editór Testu        : Amito Qonusere Araújo

relavante