Taur Matan Ruak felisita jornalista timoroan ne’ebé komemora loron liberdade imprensa

banner 120x600
436 Views

G—NEWS (DILI) — Eis Prezidente Repúblika no Eis Primeiru-Ministru, Taur Matan Ruak, hato’o votus felisitasaun ba Jornalista sira hotu iha mundu tomak, no partikularmente iha Timor-Leste ne’ebé selebra “Loron mundial Liberdade Imprensa nian”, iha loron 3 fulan-Maiu tinan 2025.

“Hakarak hatao’o votus felisitasaun ba Jornalista sira iha mundu tomak no espesialmente ba ba ha’u-nia oan jornalista timoroan sira hotu ba imi-nia loron espesiál ohin”.

banner 325x300

“Loron 03 fulan-maiu, nu’udar loron espesial ida ba ita-boot sira, loron ne’ebé Nasoins Unidas adopta hanesan Loron Mundiál Liberdade Imprensa nian hodi fó hanoin ba País hotu iha mundu tomak atu respeita no valoriza Liberdade Imprensa nian”, Taur Matan Ruak, ko’alia lia ne’e, liu husi komunikadu ne’ebé G—NEWS asesu.

Índise liberdade imprensa mundiál nian ba tinan 2025 hosi RSF, hatuur Timor-Leste nia índise liberdade imprensa iha númeru 39 ho pontu 71,79 hosi total País 180, katak Timor Leste índise Liberdade Imprensa monu iha ukun IX Governu nian. Ne’e hatudu katak Timor Leste Liberdade Imprensa iha prekupante nia laran, ita triste ho situasaun ida ne’e”.

“Iha VIII Governu Konstitusionál ne’ebe ha’u lidera, ita fó liberdade ba imprensa sira hala’o sira-nia kna’ar ho livremente sem interevensaun ruma iha sira-nia redasaun, ita husu mak sira nia responsabilidade oinsá hato’o notísia ho loloos, imparsial, Indepdente, tuir faktus no kode étika Jornalista sira- nian, tanba Jornalista nu’udar pilar importante ida ba ita-nia demokrásia”, eis Prezidente Repúblika ne’e halo klarifikasaun, iha nota imprensa ne’ebé G—NEWS asesu.

Hanesan Líder, hakarak apela nafatin ba ita-boot sira,  hato’o nafatin lialos no lian hosi povu kbiit laek sira nian, embora ha’u hatene ita-boot sira agora iha presaun nia laran hosi ukun nain sira.

Taur enkoraja nafatin Jornalista sira foti nafatin problema sosial, ekónomia ne’ebé povu hasoru  iha ukun, ida ne’e hanesan problema eviksaun forsada sem kria uluk kondisaun, problema nesesidade baziku, problema saúde, problema edukasaun no seluk tan.

Nia dehan tan, iha situasaun sira hanesan ne’e, Jornalista sira-nia papel importante tebes fó kontribuisaun oinsá tulun populasaun sira iha divulgasaun informasaun ne’ebe loos, justu, kredivel no mais edukativu atu ukun na’in sira rona no tau matan sira.

“Ikusliu, la haluha agradese ba imi hotu nia kontribuisaun durante ne’e hato’o ona informasaun ba públiku sira, maské imi hasoru difikuldades oioin iha terenu, maibé imi nafatin iha vontade, badinas no profisionalizmu. Ba ida ne’e, ha’u-nia hakuak boot ba imi hotu, no dala ida tan parabéns’, Eis Prezidente Repúblika hakotu nia intervensaun iha nota imprensa.

relavante