Israel husu ba rezidente sira iha Líbanu Súl atu evakua

Suar ne'ebé maka'as sa'e ba ar durante atake aéreu israelita nian iha aldeia Khiam iha súl Líbanu nian besik fronteira ho Israel, Kinta-feira, 3 Outubru 2024.
Suar ne'ebé maka'as sa'e ba ar durante atake aéreu israelita nian iha aldeia Khiam iha súl Líbanu nian besik fronteira ho Israel, Kinta-feira, 3 Outubru 2024.
banner 120x600
93 Views

G-NEWS (INTERNASIONAL) Militár Israel iha Kinta-feira (3/10) husu ba rezidente sira iha sidade no aldeia liu 20 iha súl Líbanu nian atu evakua kedas sira nia uma no muda ba norte hodi halai sees hosi perigu bainhira Israel kontinua nia operasaun terrestre hasoru Hezbollah.

Liuhusi nia konta iha plataforma mídia sosiál X, porta-vós árabe IDF nian, Tenente Koronel Avichay Adraee, fó hanoin ba rezidente sira atu muda ba norte mota Awali nian hodi “salva imi nia moris”. Nia fó avizu katak kualkér movimentu ba súl sei fó perigu ba sira.

banner 325x300

Nia hatete, “Hezbollah nia atividade sira obriga IDF atu atua ho desizivu hasoru nia,” no hatete katak IDF sei fó hatene ba sira bainhira seguru atu fila ba uma.

IDF fó sai vídeo ida ne’ebé nia hatete katak, kona-ba tropa sira ne’ebé halo operasaun iha súl Líbanu nian. Soldadu sira hosi Brigada VI agora daudaun iha súl Líbanu nian, “halo atake sira ne’ebé alvu hodi kontra no estraga infraestrutura sira hosi organizasaun terorista Hezbollah”, nia hatete iha komunikadu.

IDF hatete mós iha loron-kinta ne’e katak aviaun kombate izraelita sira, iha atake ida iha loron-kuarta, oho komandante Hezbollah nian, Khader Al-Shahabiya. Komunikadu ne’e hatete katak Khader maka responsável ba atake ho roket ida iha fulan-Jullu ne’ebé kona kampu futeból ida iha Majdal Shams iha Golan Heights ne’ebé okupa hosi Israel no ne’ebé hamate labarik na’in 12.

Responsável sira saúde libanés nian fó sai iha loron-kinta ne’e katak atake aéreu israelita ida kona edifísiu apartamentu ida iha Beirute, halo pelumenus ema na’in neen mate no na’in hitu hetan kanek.

Amin Sherri, deputadu Hezbollah nian, vizita fatin ne’e iha Kinta-feira, no hatete katak Israel halo ona atake iha zona sira ne’ebé maka hela hosi ema sivíl sira no organizasaun defeza sivíl libanés sira seluk.

Iraun Ataka Israel

Tensaun sira aumenta makaas iha rejiaun ne’e dezde loron-tersa kalan, bainhira Iraun dispara ho misil balístiku hamutuk 200 resin, asaun ida ne’ebé laiha presedente ne’ebé diriji ba Israel.

Iraun hala’o atake ne’e iha véspera tinan foun Judeu nian hodi halo retaliasaun ba série atake israelita sira hasoru ninia prokuradór sira, inklui oho líder Hamas nian, Ismail Haniyeh, iha Teeraun, iha fulan-Jullu no xefe libanés Hezbollah nian, Hassan Nasrallah, iha Beirut, iha semana kotuk.

Primeiru-Ministru israelita, Bejamin Netanyahu, alerta katak Teeraun “sei selu” ba atake, no nia Gabinete Seguransa nian hasoru malu iha loron-tersa kalan hodi ko’alia kona-ba posivel atake sira vingansa nian. Relatóriu balun sujere katak Israel bele ataka refinaria petróleu sira Iraun nian ka mezmu nia fatin nukleár sira.

Iha Kinta-feira bainhira sai hosi White House, Prezidente norte-amerikanu Joe Biden hetan pergunta se EUA sei permiti Israel hala’o atake vingansa ida no saida maka planu sira EUA nian iha aspetu ne’e.

Biden hatete, “Primeiru, ami la permite Israel, ami fó konsellu ba Israel. No ohin sei laiha buat ida. Ami sei ko’alia kona-ba ida-ne’e depois.”

Prezidente Iraun nian, Masoud Pezeshkian, hatete iha loron-kuarta ne’e katak, Teeraun sei fó resposta ida ne’ebé makaas ba vingansa hosi Israel.

Ko’alia iha Qatar, iha konferénsia imprensa ida ho Emir Xei Tamim bin Hamad al-Thani, Pezeshkian hatete katak, Iraun lakohi funu ho Izraél maibé konsidera atake aéreu iha Teeraun hafoin ninia pose ne’ebé hamate líder Hamas nian, Ismail Haniyeh, hanesan provokasaun izraelita ida. Nia hatete katak nia kontinua luta ba dame.

Israel nunka ofisialmente responsabiliza ba atake ne’ebé hamate Haniyeh.

Israel fó sai iha loron-kuarta ne’e kona-ba mate hosi soldadu na’in ualu iha funu ho Hezbollah iha súl Líbanu nian, loron ida hafoin hahú saida maka nia bolu operasaun terrestre “limitadu” ida hodi estraga infraestrutura militante sira iha ne’ebá.

Konsellu Seguransa ONU Halo Enkontru

Iha Nova Iorke, Konsellu Seguransa ONU nian hala’o ona reuniaun emerjénsia ida iha loron-kuarta ne’e hodi ko’alia kona-ba situasaun ne’ebé sai aat liután.

“Ahi (funu) ne’ebé lakan iha Médiu Oriente nakfilak lalais ba infernu ida”, hatete hosi sekretáriu-jerál ONU nian, Antonio Guterres, ba konsellu.

Nia repete nia apelu ba sesarfogu imediatu iha Gaza, libertasaun refén sira hotu, no hakotu funu iha Líbanu. [lt/ka]

Xefe gabinete VOA nian iha White House Patsy Widakuswara no repórter VOA nian Natasha Mozgovaya kontribui ba relatóriu ida-ne’e. Informasaun balun ba relatóriu ne’e fornese hosi AP, Reuters no AFP.

Informasaun ida ne’e hetan tradusaun hosi sítiu online VOA Indonézia

Editór Testu  : G-NEWS (tatoli ita lian)

relavante